Ljunggren, gin, good company and Indigo

Sista kvällen i Stockholm för denna gång spenderade jag på den japanska restaurangen Ljunggren som ligger på Götgatan 36. Där jobbade jag som food runner under våren 2013. Det var mitt första jobb inom restaurang och jag var 24 år. Ett par år innan dess träffade jag min barndomsvän Oscar Engedahl och han sådde fröt i mig om att bli bartender. Så det här är en hyllning till honom och hans dedikation för yrket och branschen, som smittade av sig på mig. Han är barchef på Ljunggren sen 2014 och var den drivande kraften i ombyggnationen som ägde rum i augusti i år.
När jag var där i söndags drack jag en fantastisk Shisotini; vodka, sake, ingefära, honung, citron och shisoblad. Sen drack jag en kopp jasmine te och fick dessutom en grundläggande utbildning i gin som innefattade att testa en del av deras sortiment som nu är uppe i 70 olika sorters gin, vilket gör Ljunggren till ett utmärkt val för alla gin-älskare utan att de gjort det till en grej, då de valt att inte profilera sig som en gin-bar utan bara en bar som råkar har en gin-expert till barchef liksom. Precis när vi skulle sätta igång dök David upp, som jag hade äran att få jobba tillsammans med när vi hade torsdagsklubben Bananrama Berns för 2 år sen. Han hade sin bror Robin i sällskap och jag bjöd in dem till att joina provningen!
Gin är i grund och botten kryddat brännvin som smaksätts med framförallt enbär, citrus och i mångt och mycket koriander. Sedan är det upp till producenten att gå loss på fler ingredienser för ytterligare smaksättning.

Vi provade

Beefeater – en London Dry. I Stockholms barer är den en vanlig batteri-gin (hus-gin). Kanske inte den trevligaste att dricka rent men perfekt för en Gin Tonic då den är en Dry som inte är sötad eller för mild.

Heyman Old Tom – Den har man tillsatt socker efter destillering vilket såklart ger en sötma som gjort sig lämplig bl.a. tillsammans med citron, socker och sodavatten som tillsammans med ginen utgör en äkta Tom Collins.

Bombay Sapphire – I början av sekelskiftet hade gemene man tröttnat på enbärsbrännvinet och det höll på att överges för gott då vodkan blev folkets nya sprit. Då skapade man Bombay Sapphire som är en väldigt mild gin utan större palett. Den gjordes helt enkelt som en vodkaimitatör för att rädda ginen från att gå förlorad for alltid.

G-Vine – Ett druvdestillat där man också tagit vara på vinblommorna som används i destilleringsprocessen och ger ginen dess unika karaktär. Det naturliga fruktsockret i druvorna gör att denna gin tillhör de sötare sortimentet. Alltså är den inte den mest lämpliga för en GT till exempel men supertrevlig att dricka rent, till en kopp grönt te som i mitt fall här.

Tanqueray Rangpur – Smaksatt med stort fokus på indisk rangpurlime som är en blandning mellan en mandarin och citron i stort sätt men som forfarande har en stark smak av lime. Den här har en sådan säregen karaktär att jag rekommenderar att avnjuta den iskall, neat.

Monkey 47 Distillers Cut 2015 – En fröjd för alla Monkey 47 fans. 47%. 47 ingredienser. Från Svarta Skogen i södra Tyskland. Distillers Cut 2015 är en gin med mycket citrus och gröna smaker med spignel-gräs (Meum Athmanticum) i framkant. Den här måste provas! En av de bästa ginen jag druckit, men det ska tilläggas att jag är en sucker för gröna smaker i spritväg.

Efter Ljunggren och gindrickandet kilade vi över till Indigo där Ronnie jobbar som jag känner från att vi jobbade ihop några pass på Laika. Där blev det bärs och tillslut Äppelkaka 😀 Basically en äpple, kanel-sour toppad med grädde. Så god 😀

Tills nästa gång…
Love/ Tina Shine

1 2 3
5 7 8 9 10 DSC_054411 12 13 14 16

I spend my last night in Stockholm at the Japanese Restaurant Ljunggren, located at Götgatan 36. There I worked as a food runner in the spring of 2013. I was my first job within the restaurant industry and I was 24. A couple of years before that I met my childhood friend Oscar Engedahl who planted the seed within me of becoming a bartender. So this post is a tribute to him and his dedication for the profession and for the industry, that rubbed of on me. He is bar manager at Ljunggren since 2014 and he was the driving forces that resulted in the rebuilding that took place in  August this year.
When I was there last Sunday I had a Shisotini; vodka, sake, ingefära, honung, citron and shiso leaf. After that I had a cup of jasmine tea and furthermore I got a basic lecture in gin, and I got to  taste some gins from their collection which now reaches 70 different bottles, making Ljunggren an excellent choice for all gin lovers without making it a thing really since they’ve chosen not define themselves as a gin bar. They just happen to have a gin expert as bar manager you know.
Just as we were about to start my friend David showed up, whom I had the honour of working together with when we did the Tursday club Bananarama at 2.35.1 two years ago. He came with his brother Robin and I invited them to join the tasting!

On a basic level gin is really spiced schnapps/brandy that is primarily flavoured with juniper, citrus and often coriander. Then it’s up to the producer to go crazy at more ingredients for additional touch.

We tried:

Beefeater – a London Dry. In many bars in Stockholm it is used as ”house gin”. Maybe not the most pleasant one to bring neat, but perfect for a standard Gin & Tonic since it’s a Dry and not to sweet or mild.

Heyman Old Tom – In this one sugar is added after distilling which inevitably results in a sweetness that was appropriately made with lemon, sugar syrup and soda water that makes the real Tom Collins.

Bombay Sapphire – In the early 1900s the crowd had gone tired of this juniper schnapps and it was almosed abandoned completely and vodka was the new spirit of the people. Then Bombay Sapphire was created that is a very mild gin without a big pallet. It was created to be a vodka imitator to save the gin from extinguishment.

G-Vine – This is a french grape distill in which even the grapevine bloom is used and gives the gin it’s unique character. The natural sugar in the grape makes it a gin that is categorised as the sweeter ones. So it’s not preferably used in a Gin & Tonic for example but very nice to drink neat, to a cup of green tea as I did this time.

Tanqueray Rangpur – Infused with rangpur lime from India that basically is a mix between a mandarin and a lemon but still has a strong lime flavour. This gin has such a special character that I would recommend it strongly to be enjoyed ice cold, neat.

Monkey 47 Distillers Cut 2015 – A joy for all Monkey 47 lovers. 47%. 47 ingredients. From Black Forrest in the south of Germany. Distillers Cut 2015 is a tangy gin with green flavours, fronting the spignel grass (Meum Athmanticum). This one is a must try! One of the best i’ve tried but I’m a sucker for green flavours in high proof spirits.

After the Ljunggren and all the gin we went across the street to Indigo where Ronnie works who I know from a few shifts together with at Laika. There we swished over to beer and last but not least we had a ”äppelkaka” which is an apple cinnamon sour topped with cream. So good 😀

Until next time…

Love/ Tina Shine

blogstats trackingpixel

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>